Utvärdering av Ipred-lagen

Det råder delade meningar om Ipred-lagen, som både förbjuder illegal fildelning och gör det möjligt för upphovsmän att spåra IP-adresser. Lagen har trädde i kraft i Sverige sedan den första april 2009, är sedan dess har några enstaka fall tagits upp i rätten, varav bara ett fåtal fall har lett till en dömande dom med tillhörande straff. Flera lagmän och andra experter har sedan 2009 haft i uppgift att utvärdera lagen och hur den har fungerat i praktiken.

Idén kontra verkligheten

Innan lagen trädde i kraft räknade regeringen med att nå uppåt minst åttahundra fall årligen som strider mot Ipred-lagen, men det verkliga resultatet har sett annorlunda ut. När det nya regelverket hade existerat i ett år hade nämligen enbart fem fall som stred mot lagen anmälts. Av de fem fallen lades två ärenden ner.

Ipred-lagen tillåter rättighetsinnehavare till ett verk att spåra IP-adresser, därmed användarna som döljer sig där bakom, vilket är något som strider mot Sveriges grundlag, demokrati och samtidigt EU:s lagstiftning. Mobil- och internetleverantörer bör enligt lagen gå ut med personuppgifter om vilken abonnent som tillhör respektive IP-nummer. Dock är det långt ifrån alla leverantörer som går med på villkoren, istället väljer att ta upp det i rätten för att skydda sina kunders integritet. De flesta leverantörer anser sig inte ha rättigheter till att utlämna uppgifter om dess kunder enbart för personliga syften.

Ipred i Sverige och världen

Sedan lagens uppkomst har det rapporterats om fall i världen där stora och internationella filmbolag använt sig av utpressning mot den misstänkte personen. Det har bland annat rört sig om brev gällande skadestånd som skickats med en varning om skadestånd som måste betalas inom ett visst datum. Sker betalning tas det inte i domstol.

Med andra ord har Ipred-lagen inte fått den önskade effekt, som man från början hoppades på, vilket gäller oavsett vilken åsikt man har kring lagen. Faktum är att det blev ett stort misslyckande. Trots att lagen infördes, har streaming- och nedladdningssidorna ändrat skepnad till och från. I dagsläget, sju år efter införandet av Ipred, existerar det mängder av hemsidor som enligt lagen anses vara illegala, men som fortfarande används flitigt både i Sverige och internationellt. Sammanfattningsvis har Ipred varit en flopp redan från början, dels för att den inte fyller någon som helst funktion resultatmässigt men även för att den kränker både den personliga integriteten och den svenska befolkningens rättigheter enligt lag.