För och nackdelar med Ipred-lagen

Ipred började gälla i Sverige från och med den första april 2009, en lag som bland annat förbjuder illegal upp- och nedladdning av upphovsrättsskyddat material via ett nätverk. Den tillåter även rättighetsinnehavaren till ett verk att komma i kontakt med abonnenten som ligger bakom abonnemanget, vilket sker genom att telefon- och internetleverantörer lagrar och lämnar ut uppgifter om vilken IP-adress som hör till den misstänkte abonnenten. Syftet med lagen är att stoppa olaglig fildelning av bland annat musik, filmer, bilder och spel på internet. Sedan lagen trädde i kraft har den lett till ett flertal demonstrationer, debatter och diskussioner. Några hävdar att reglerna bryter mot den personliga integriteten och mot demokratin, medan andra hävdar att den gynnar samhället.

Fördelar med Ipred-lagen

Den främsta fördelen med Ipred-lagen är att den gynnar upphovsrätten. Med upphovsrätt menas att skaparen till ett verk själv äger rätten att bestämma hur verket får användas. När musik och film laddas ner, förlorar rättighetsinnehavarna stora summor pengar på sina skapelser och insatser. Redan innan Ipred-lagen trädde i kraft var fildelning olagligt i Sverige, men i samband med införskaffandet av lagen tillkom även möjligheten att spåra IP-adresser. Det resulterar i sin tur i att jagningsprocessen av nätpiraterna går snabbare än vad de gjort tidigare.

Nackdelar med Ipred-lagen

Den främsta nackdelen med Ipredlagen är att den strider mot grundlagen och de demokratiska rättigheter som invånarna i Sverige har. I grundlagen står det att varje person ska skyddas mot att den personliga integriteten kränks och att personuppgifter inte får sparas med hjälp av dataregistrering. Till våra demokratiska rättigheter räknas bland annat yttrandefrihet, vilket är något som Ipred-lagen inkräktar på eftersom en konsekvens av lagen innebär en avsaknad av anonymitet. Dessutom finns det alltid en risk för att ett läckage via myndigheter läcker ut med de integritetskränkande uppgifterna som registreras. I kampen mellan säkerhetsintressen och personlig integritet är det integriteten som i dagsläget ligger i underläge.Ipred-lagen innebär också en del risker, exempelvis en person som är en politisk eller religiös extremist kan skapa en falsk profil, och utge sig att vara någon annan. Lagen kan då användas för att få ut uppgifter om personer i helt andra syften än vad regeringen från början planerat, så länge de hävdar att illegal fildelning skett. Ipred-lagen bidrar alltså till att det blir väldigt enkelt att ta reda på personuppgifter.I och med att lagen trädde i kraft uppkom även risken för utpressning av rättighetsinnehavaren till ett verk. Det finns fall i världen där företag eller organisationer som har rättigheterna till ett verk, har hotat de misstänkta personerna. Det kan handla om att betala en stor summa skadestånd inom en viss tidsram, för att på så sätt undvika att fallet tas upp i domstol.

Ytterligare en aspekt att se på situationen

I den hetsiga debatten om anonymitet och rätten till integritet på nätet, har de flesta människor en stark åsikt, men åsikterna är inte bara svarta eller vita. Mobil- och internetleverantörer har i intervjuer vädjat om att regering och myndigheter istället ska ta hänsyn till abonnenternas starka efterfrågan på material, istället för att försöka sätta dit piraterna. Många tycker att fler lagliga tjänster som till exempel Spotify och Netflix, bör få ett större och bättre utbud istället för att fokus ska ligga på att debattera om fildelarna när det uppenbarligen inte är där problemet ligger. Hade människor runt om i världen varit i behov av utbudet på fildelningssidorna hade upp- och nedladdningen aldrig ägt rum.Sammanfattningsvis är att Ipred-lagen väckt stor medial uppståndelse och starka känslor hos Sveriges invånare, oavsett om man anser att lagen är en fördel eller nackdel.