Vad är Ipred lagen?

Ipred står för Intellectual Property Rights Enforcement Directive, en lag grundat på ett EU-direktiv från år 2004. Sveriges regering röstade dock inte igenom lagen förrän den första april 2009. Lagen reglerar flera punkter gällande fildelning och piratkopiering på internet. Direktivet har sedan uppkomsten gett upphov till många intensiva debatter som skilda åsikter, och är än idag ett aktuellt ämne i många diskussioner.

Vad ingår i Ipred lagen?

De gällande reglerna innebär att det är olagligt att både ladda ner och ladda upp material som är upphovsrättsskyddat via internet. Upphovsrätt kan kortfattat beskrivas som en form av ensamrätt som verkets skapare innehar. Det innebär till exempel att artisten som producerat en sång själv får bestämma hur sången ska användas. Redan innan EU-direktivet trädde i kraft gällde dessa regler i Sverige, men i samband med Ipred, utökades den svenska lagen ytterligare.Från och med 2009, blev det även tillåtet för den svenska domstolen, att ge ut information om vad abonnenterna har för IP-nummer till rättighetsinnehavarna av det upphovsskyddade materialet. Det innebär att den svenska domstolen har fått möjligheten att göra bedömningar gällande proportionaliteten, som betyder att fildelningen eller nedladdningen måste ha skett i en viss grad för att upphovsmannen ska kunna få tillgång till uppgifterna.Lagen säger även att operatören är tvungen att lyda det domstolen beslutar för att undvika böter. Alla uppgifter om abonnemanget på den aktuella IP-adressen måste dessutom sparas av internetleverantörerna.Från och med den första april 2009 kan personen som har rättigheterna till ett verk, ställa personliga krav på personen som misstankarna riktas mot. Det kan till exempel ske med hjälp av ett brev som talar om att nedladdningen eller fildelningen genast ska upphöra. Skulle rättsinnehavaren istället vilja få ut skadestånd tas tvisten upp i en domstol, men då måste det finnas tillräckliga bevis, som visar på att samma person som står på abonnemanget även är den person som ligger bakom fildelningen.Slutligen innebär Ipred lagen också att en person som döms för upp- eller nedladdning kan bli tvingad att själv offentliggöra domen och dessutom att betala för den, vilket exempelvis kan innebära en annons i en tidning. Dock hävdar direktivet att privatpersoner sällan hängs ut offentligt med för- och efternamn.Sedan lagen trädde i kraft i Sverige har det funnits ett antal mål gällande Ipred i rätten. Fallen har då rört sig om bland annat hemsidor med gratis spelfilmer och intrång i datasystem.